Asko Künnap

Asko Künnap Poems

One afternoon I sidetracked into a church,
maybe for shelter, maybe for silence.
Red brick, a soft flutter of moths,
a dark-filled painting on a darkling wall.
...

My three-day-old daughter
draws intricate witch's symbols
in the air with her hand.
She sleeps, and I see
...

Squeeze the wicked golden juice
out of six walloped lemons,
chop up seven large,
crisscrossing onions counter-clockwise,
...

A word is closed with a word
a book with a book,
game shows seal
...

Mu tsölibaatikust sõduri päevad
on õnnelikult elatud nüüd üle.

'Kas ma olen igavam, huvitavam seega?'

Mu kurvad maailmalappija päevad
jäid külma jõeranda kuskil sääl all.

'Kas ma olen ehk ilusam, inetum sulle?'

Mu kuupromootori kahvatud päevad
ei ulatu kunagi unise sinuni siin.

'Kas istun šablooni, õigem või vanem?'

Mu vabandus kasvab tihedam triipkoodist,
pilk mürgitab naeruväärt korteri.

'Kas tohin nüüd lahkuda, saabuda viimaks?'

Sest mu tagaskätt visatud kindast
saab alguse kõige päheõpitum,
kõige ilusam sõda kõikide asjade vastu
...

Meine Tage als Soldat im Zölibat
sind nun glücklich überstanden.

„Bin ich langweiliger, interessanter geworden damit?"

Meine traurigen Tage als Weltausbesserer
blieben irgendwo da unten am kalten Flussufer liegen.

„Bin ich vielleicht schöner, hässlicher für dich?"

Meine bleichen Tage als Mondpromoter
schweifen nie bis zu deinem schläfrigen Du.

„Pass ich in die Schablone, wenn ich besser bin, älter?"

Meine Entschuldigung verdichtet sich mehr als ein Strichkode,
der Blick vergiftet die lächerliche Behausung.

„Darf ich jetzt gehn, darf ich endlich ankommen?"

Denn aus meinem über die Schulter geworfenen Handschuh
entsteht der auswendiggelernteste,
allerschönste Krieg gegen alles.
...

Mine dagar i sølibat som soldat
er lykkeleg overstått no.

'Gjer det meg meir keisam, interessant?'

Mine triste dagar som verdsforbetrar
ligg att på ein kald elvebreidd der nede.

'Gjer det meg vakrare, styggare for deg?'

Mine bleike dagar som månepromotør
når aldri fram hit til ditt søvnige deg.

'Passar eg i sjablongen, rettare eller eldre?'

Mi unnskyldning veks seg tettare enn strekkoden,
blikket forgiftar mitt latterlege husvære.

'Kan eg gå no, får eg til slutt kome fram?'

For frå hansken eg kasta over skuldra
byrjar den mest innstuderte,
den vakraste krigen mot alt som er.
...

Alles see valgus laotati,
juba mul hakkabki hämar,
õhtust ma parem ei kõnele,
õhtuks võib juhtuda Jumal.

Kellele armastust näidati,
kes pidi leppima viinaga.
Tänavad koonduvad uneks.
Nimed, jah, nimed on kõigil neil.

Vaevu ma soojust tundsingi,
tapeediks kui linnulaul trükiti,
õhtust ma parem ei mõtlegi,
õhtuks võib juhtuda Jumal.

Kellele ilmamaad lubati,
kes pidi korjama pudeleid.
Kilekott katab, kilekott tapab.
Nimed, jah, nimed on kõigil mei
...

À peine a-t-on étalé la lumière
que déjà je suis dans le noir,
du soir je préfère ne pas parler,
d'ici le soir Dieu peut se produire

Certains ont reçu de l'amour,
d'autres ont dû se contenter de vodka.
Les rues s'assemblent en un rêve.
Des noms, oui, elles en ont toutes.

À peine ai-je senti la chaleur
que le chant d'oiseau a été imprimé en papier peint,
au soir je préfère ne pas penser,
d'ici le soir Dieu peut se produire.

À certains on a promis le monde,
d'autres ont dû ramasser des bouteilles.
Le sac en plastique couvre et tue.
Des noms, oui, nous en avons tous.
...

Nog maar net werd dat licht uitgestrooid,
maar voor mij valt de schemer al in,
van de avond zal ik maar niet spreken,
vanavond kan God zich voordoen.

Aan de een werd de liefde getoond,
de ander moest in wodka berusten.
De straten komen uit in een droom.
Namen, ja, namen, die hebben ze.

Nog maar nauwelijks voelde ik warmte,
of de vogelzang werd tot behang gedrukt,
van de avond zal ik maar niet spreken,
vanavond kan God zich voordoen.

Aan de een werd de wereld beloofd,
de ander moest flessen verzamelen.
De plastic zak dekt, de plastic zak nekt.
Namen, ja, namen, die hebben we.
...

The dusk already begins for me
although that light was just scattered,
I'd best not speak of the nightfall,
God could happen by nightfall.

Whomever was shown love,
whoever had to settle for vodka.
The streets condense into a dream.
Names, yes—they all have names.

It was toil I felt from the warmth,
wallpapered like birdsong in print,
I'd best not think of the nightfall,
God could happen by nightfall.

Whoever was promised the world,
whoever's lot was collecting bottles.
The plastic bag coats, the plastic bag kills.
Names, yes—we all have names.
...

Nemrég terítették szét a fényt,
s én máris a homályt érzem,
az estéről inkább nem szólok,
estére megtörténhet Isten.

Volt, ki megláthatta a szerelmet,
másnak vodkával kellett beérnie.
Álommá sűrűsödnek az utcák.
Neve, igen, neve mindannyiuknak van.

Épphogy csak éreztem a meleget,
a madárdalból már nyomott tapéta lett,
az estéről inkább nem gondolkozom,
estére megtörténhet Isten.

Volt, akinek eget-földet ígértek,
más szedhette össze az üvegeket.
A nejlon betakar, a nejlon megfojt.
Neve, igen, neve mindannyiunknak van.
...

Üks pärastlõuna, eksin kirikusse alleelt,
võib-olla vihmavarju, võib-olla vaikusse.
Punane tellis, koide tasane sädin,
üks maal pimedust täis pimedal seinal.

Häss, lohe, võts! Tule kagutuul kaenaldes!

Maali sees, pinkide naksudes rütmis,
nagu no-teatri klassikud - Lohe ja Jüri
on üksteise sisse heitluses pühendund,
silm on silmas, tuhat aastat tuttavad.

Häss, lohe, võts! Söö see suvaline Jüri!

Tookord templis, kümme lennutundi siit,
Draak, ma tundsin sind munkade seast,
su silmavalgeis peksles kuldne ürgaeg,
kui inimnahk üll, sa turistiparve karjatasid.

Häss, lohe, võts! Maani põleta arguse kodu!
...

En eftermiddag, irrar mig in i kyrkan från allén,
Kanske för att få regnskydd, kanske in i tystnaden.
Rött tegel, malens tysta tisslande,
En tavla full av mörker på den mörka väggen.

Hit, drake, apport!
Kom med sydöstan under armarna!

I tavlan, i bänkarnas knarrande rytm,
som no-teaterns klassiker - har Draker och Göran
i kampens hetta hängivit sig åt varandra
ansikte mot ansikte, bekanta i tusen år.

Hit, drake, apport!
Ät denna godtyckliga Göran!

Den gången i templet, tio flygtimmar härifrån
kände jag igen dig bland munkarna, Drake,
i dina ögonvitor bultade den gyllene forntiden,
med människoskinnet på föste du turistflockar.

Hit, drake, apport!
Bränn feghetens hem till grunden!
...

Minu kolmepäevane tütar
joonistab kätega õhku
keerulisi nõiamärke.
Ta magab ja ma näen
tema laugude liikumisest,
kuidas serveris unede taga
kustuvad haprad failid
eelmistes sildumistest siin.
Ja laetakse üles uusi:
piltmõistatusi ja mänge,
lõhnade, värvide, sõnade
ülekaalumise tarkvara
ja esimesi unenäokaarte.
Minu kolmepäevane tütar
joonistab kätega õhku
keerulisi nõiamärke,
avab silmad ja vaatab mind
oma üleni umbuskliku,
nii tumeda nugisepilguga
kuskilt väga kaugelt.
Justkui kohtaks ta mind
üle pikkade aastate
jälle esimest korda.
...

Mijn dochter van drie
maakt met haar hand
ingewikkelde heksentekens in de lucht.
Ze slaapt en aan de bewegingen
van haar oogleden zie ik
hoe op de server achter de dromen
de broze bestanden
van eerdere aansluitingen vervagen.
En nieuwe worden geüpload:
rebussen en spelletjes,
software om mee na te denken
over geuren, kleuren en woorden,
en de eerste droomkaarten.
Mijn dochter van drie
maakt met haar hand
ingewikkelde heksentekens in de lucht,
opent haar ogen en kijkt me aan
met een intens wantrouwende
zo duistere marterblik
van ergens heel in de verte.
Net alsof ze mij
na vele jaren
voor het eerst terugziet.
...

Három napos lányom
kezével bonyolult varázsjeleket
rajzol a levegőbe.
Alszik, látom
a szemhéjának rezgéséből,
ahogy az álmok mögött a szerverben
törlődnek a törékeny fájlok
korábbi kikötéseiről e világban.
És újak töltődnek fel:
képrejtvények és játékok,
illatok, színek, szavak
újramérésének szoftvere
és az első álomtérképek.
Három napos lányom
kezével bonyolult varázsjeleket
rajzol a levegőbe,
kinyitja a szemét és néz rám
valahonnan nagyon messziről
végtelenül bizalmatlan,
éjsötét nyesttekintetével.
Mintha hosszú évek után
megint először
találkozna velem.
...

Meine drei Tage alte Tochter
malt mit den Händen
schwierige Zauberzeichen in die Luft.
Sie schläft und am Zittern ihrer Augenlider
sehe ich,
wie auf dem Server hinter ihren Träumen
hauchzarte Dateien von ihren früheren Landungen hier gelöscht werden.
Und neue werden hochgeladen:
Bilderrätsel und Spiele,
Programme zur Neuerwägung von
Gerüchen, Farben, Wörtern
und die ersten Traumkarten.
Meine drei Tage alte Tochter
malt mit den Händen
schwierige Zauberzeichen in die Luft,
öffnet die Augen und schaut mich an
mit ihrem völlig ungläubigen,
so dunklen Marderblick
von irgendwo aus weiter Ferne.
Als träfe sie mich
nach langen Jahren
zum ersten Mal wieder.
...

Pigista kuuest sidrunist
nende kuri kuldne mahl,
suuri siiruviirulisi sibulaid
vastupäeva viiluta seitse,
lisa meresoola, pähkliõli,
muljutud musta pipart,
karotiinist pungil porknaid,
lipupunast värsket tšillit.
Ning üks korralikult pestud,
puhastatud eriraportöör,
kes lõigatud on eelnevalt
õnnetoovaiks täringuiks.
Fantaseeri, marineeri, mängi,
laula, lõkkeasemesse mata,
tantsi kuumal kääpal
tuljakut ja mambat!
Serveerida servast tuhasena,
pealekaebustega garneerituna!
...

Squeeze the wicked golden juice
out of six walloped lemons,
chop up seven large,
crisscrossing onions counter-clockwise,
add sea salt, nut oil,
crushed black pepper,
carrots chock full of carotene,
and fresh, flag-red chili.
Along with one well-washed,
cleaned special rapporteur,
who has been ready-sliced
into lucky dice.
Fantasize, marinate, play,
sing, bury it in a fire pit,
dance the polka and the mamba
on the searing burial mound!
Serve ashy at the edges,
garnished with denunciations!
...

Asko Künnap Biography

Asko Künnap (born September 6, 1971 in Tartu) is also an artist, designer, and advertising businessman—although, true: he just recently "retired" in order to dedicate his time to poetry and art. He has published five poetry collections in addition to a number of books put together in cooperation with friends (primarily Jürgen Rooste and Karl Martin Sinijärv: together, they have been dubbed the "three little pigs"). Künnap has won awards for his poetry, design, as well advertising.)

The Best Poem Of Asko Künnap

I Trust In Dragons!

One afternoon I sidetracked into a church,
maybe for shelter, maybe for silence.
Red brick, a soft flutter of moths,
a dark-filled painting on a darkling wall.

Gee up, dragon, get him! With the south-east wind at your wing!

In the painting, in a rhythm of creacking pews,
like a No-theatre classic - George and the Dragon
have led each other on into a sacred contest
eye to eye, known of a thousand years.

Gee up, dragon, get him! Devour that good-for-nothing George!

That day in the church, ten wing-hours away,
I recognised you, Drako, among the monks,
in the whites of your eyes flashed a golden age,
when, in human skin, you tended tourist flocks.

Gee up, dragon, get him. Burn down that house of cowards!

Translated from Estonian by Miriam McIlfatrick-Ksenofontov

Asko Künnap Comments

Asko Künnap Popularity

Asko Künnap Popularity

Close
Error Success