JENNY TUNEDAL

skydda för att förhindra överleva
skydda för att skydda: förhindra överleva bestraffa
skydda: trygga / förbinda
fysiska och verbala skador
skadanden / käranden / den kära

hindra för att hindra / skydda / kära
mina / de kära / närmaste / närmast kommande
avkomma som läka / skydd

bestraffa / läka
läka för att lindra överskyla
skyla för att läka skydda lindra skygga
för att hindra / begränsa / behålla
läka: förbättra för att bevara förmildra
lindade skugga / lindade sten
lindade strama halsar som barn
...

Det är fred
Först känner jag det inte
Sedan fortsätter det

Det är ett fält
Det oförglömliga hjärtat
Solen som sken

Det är dess skyldighet
Under stor smärta
Ensam av en ensam mor

Det är ett missförstånd
Var skulle vara det allvarligaste
I hennes huvud

Det har hänt förut
Levande döda eller döda levande eller
Någon med egna händer

Det kommer att regna silver på fältet
Jag kommer se med egna ögon

Vänta tills något
Allt händer eftersom

Det finns inga träd
Det lättar inte

Jag vill inte veta vem och varför
Hon skrattade som ett alldeles lyckligt barn

Oro och den oro den väcker
Den vacklande skuggan vacklar

Någon sliter sönder ett hjärta
Mitt hjärta

Den bristande kärleken sliter sönder något

Du står utanför dörren med dörren
Det glömda finns kvar i glömskan

Människor är släkt med varandra
Varandras lugn självständighet frånvaro av hopp

Kanske ska vi alltid kastas mellan förtvivlan
Kanske ska samma död upprepas
...

Ett barn är skrämmande likt sin mor
och deras otvungna sätt att röra varandra
brer ut sig genom tid och rum
som träden genom grenarna
ljuset genom ögonen
deras galler omkring sig
som blod

En vit skridskobana
en ocean för att skydda
en lite gråkall dag i januari
ett minne som täcker ett annat minne
en av alla känslor är förtröstan
förlängning av hår
perioder av lugn
en ständig självisk kärlek

Snöklätt likt lätt snöfall täckande
det outsinliga ljuset det exakta
ordet för de små såren
ett av flera sätt att administrera smärta
en här som ersätter oss
ett hav för att inte brytas

Hål fyllda med vatten och kött och blod
vårt eget allt detta syre
outbytbarheten det outbytbara
in i det sista
som kommer att dunklas
och lättare lättare snö tätt tätt
tätnar likt mörkret likt stjärnorna
vitnar i den döda snön

Döda flugor vitt luftigt tyg
levande flugor vitt luftigt tyg
en helt igenom mulen himmel
täckt av stumma kroppar stumma
vatten utan stränder bränder utan träd
sviktandet tyngden det allt tidigare mörkret
fallande stigande frekvent

Ditt sätt att beskriva en solnedgång som blod
alla sätt att beskriva en solnedgång som ljus
de flackande orden och efter dom

Det hänger svarta grenar utan löv i träden
som vitt drivet grått drivna moln
neutral mark neutrala stenar

Det är ofrånkomligt att kropparna växer
var liksom höga oåterkalleliga skyddslösa
begränsade tillräckliga återhållna som djur

Fältet härbärgerar rädslan
vad som än sägs vad som än står
likriktat som barn - till synes avsiktslösa -
deras springande och detta: var är nu de rasande / i hopar

Ordet krig är bara avstånd nu
skärmar och olika sätt att fortsätta men också bilder förblir ruiner
förtvivlade män - familjefäder - som inte kan ta sig någonstans
det oförsvarbara
jag tänker på vem det tillhör

Vita svärmar krossade händer eller lampor
frånvarande mödrar döda rosor tallösa massor utslagna
gemensamt rött kroppar som lär oss
ha och hö tillgång och avsaknad beröring och skräck
lysande flykt flyktiga lysande skyddsbehövande ljusskygga

Här är en sorts dröm i verkligheten
en undanflykt eller tillgång
solnedgången dess alldeles gyllene
början t.ex. genom dimman glöder ett guldfärgat ljus
drömlikt och sanningsenligt är vi ännu längre bort

Deras ansikte är numera bara en överdrift
ett slags tid som inte gör motstånd mot sig själv eller det eviga
jag utgör själva synfältet och gränsen
ordet jag återkommer många gånger
men tiden går ändå fortare brus, björkar, rycker
du går undan i närheten

Himlen ger intryck av att inte längre befinna sig över utan under
samma fält idag som igår det vita som inte begränsar sig
förödande fåglar och utsikter
det är lättare att sova så här tidigt på året
det går inte längre att förstå våra regler
deras skyldighet

Fältet pågår som våld innanför olika sätt som har med pengar att göra
och språk medborgarvåld snö ett kallt damm som påminner
frånvaro papper drivor ljus det ligger människor i högra
drömmande snö urskiljningslöst de döda är redan döda
därav täckta - dämpade - i väntan
...

Ser inte längre träden för alla / sot / svart som står i vägen driver
ofrånkomligt framför sig som bränder brinner / brinner i det inre
en röd radio i rummet rummet var ett misstag
nu vet vi inte hur vi tar oss ut
röd sprängs i bitar stora bränder / berättelser / sändningar i mellanrummen
klassisk filmisk salongsmusik
någon som skriker det
det som ska ersättas / att ersätta världen
att världen kan ersättas
och det går genom våra väggar / nätter
vita och fulla som rosornas knoppar av hat
o begränsning allt liv alla dörrar

De förlorade som plötsligt stiger mellan de vi förlorade det de förlorade
deras summor summan av nätter och träden det hela (väsentligt och samtidigt
så vanligt) det är ofrånkomligt som avstånd t.ex. ett vykort
ett vanligt tillstånd om vi inte märker det / detta att vi fortfarande alls
om vi t.ex. betraktar dem som vi ser har en svaghet
och ser det vi tycker är självklart
om natten är det inte så självklart och det finns många olika nätter

Men det som ska ersättas - hjärtat minnet - leder oss vidare inåt
mot skydd / skuld / grus det som vi inte kan smälta eller om vi
bara är kalla rädda med svarta brutna sinnen
brunna som träd brunna som sot människor som dör
lyssnar inte lyssnar man inte på dem lyssnar vi inte
det finns skydd / skuld / grus dom människor som dör som brott
en enda gång ett enda brott mot vilket ingen har något försvar
det finns inget straff tillräckligt straff inget försvar
för den enskilda är kanske ett brott och därför måste hon rannsakas
i denna mening tillhör vi inte oss själva

Det som hindrar oss är en anhalt i mörkret en hållplats
dessa blodsband skrämmande bönstjälkar starka växande gränser
så skyndar vi ofta vidare till trots
mjukdjur / slaktdjur / nattlig logik en natt full av bloss lågor hål
inga beständiga meningar när vi känner något / saknar / saknaden
själva vidden är oändlig

Mer och mer på andra sätt vet vi
att vi är skadade av glömska smärta som lämnade oss oskadda
äntligen föreställningen om likhet långt ute
smärta eller ensamhet varför plågar de varandra som barn

Långa utegångsförbud pauser rökpauser också långa register strafftider
oegentligheter i rättsalarna dumheter kaffemaskiner maskiner de anhöriga
som inte vet vad de gör mumlade samtal och plötsliga känsloutbrott någon
fick åka till sjukhuset varje natt nya oavgjorda ofullständiga slag förfärliga
människor förfärliga tankar hat självhat mot människor
men inte mot djur eller barn förvirring kring karaktärer och karaktärsmord
om någon verkligen är ett svin och ändå skadad

Är det ohållbart de söta djuren det söta köttet sover från början alltid
- det är alltid i varje ögonblick - erinrar deras kroppar om deras egen barndom -
vår egen det beror på mor / mycket / mindre intensivt
överhuvudtaget invärtes som blod erinrar som sten

Att se någons ansikte genom vatten bara med ansiktet under vatten
vi vet inte var det kommer ifrån var vi har lämnat det
vem som har lämnat oss utan det vilket
det som ska ersättas ersätter jag det som kom först
det som gör ont
...

Det har hänt förut
likt mörkret stängs ögonen
över deras ansikte antal
kom att överskugga

Det går inte att hämnas
det går inte att förstå att de är människor
eller deras släktingar

Dammet över ansiktet
det vita som inte begränsar sig
om morgonen morgonens kalla fuktiga grepp
först känner jag det inte
sedan fortsätter det

Det är deras vår skyldighet skydd / grus / skuld
att någon 'är ett barn' 'i verklig mening övergivet'
skillnaderna är konsekvenserna att det initialt är deras skyldighet
de dödas ansikte / det odelbara / sorglösa
...

Det som finns kvar
inuti tvivlet ingenstans att vara
utanför tvivlet ingenting
...

Att älska: älska det som man har älskat
det som man inte kan hålla fast i världen
att älska/hålla
kärleken så att man
när man är skör
inte förlorar/går förlorad
i natten/förlorad
i spegeln/ansiktet/att se
att se/att säga/man kan säga:

Att inte/om natten inte tvingar
ett tvång/ett avstånd/avståndet
i världen/att kriga
lik hästen/hovarna
i kriget/ordningen/dess ordning

Allt som finns är dessa tankar/avskrifter
blödiga och opassande
ord/mellanrum/ord/tyst/smuts
det var var väggarna hörde
...

Så mycket som jag har kostat
så mycket ska jag betala

så mycket som jag kostar
så mycket ska jag betala

ingenting är ovärderligt
vi förtjänar det
...

Den andra dödsorsaken
(när en människa lever rör sig en förskräcklig död mot henne)

och är detta/livet
bara skuld/tillfälliga mattor fjärilar
också inatt
vår/tvekan
det tömda i ögonen/det dömda
grönskan/dess banala ljus

Det finns ingenting att säga när detta förskräckliga liv bara har ett enda slut
ingen är så stum som natten/denna natt dess död
detta högljudda/inte heller uppskrämd
kanske det enda slutet på en skuld

Och hur ska jag kunna sova när allt jag kan tänka mig är att upphöra
Denna människa måste komma hem skulle kanske en mor säga
...

Den andra dödsorsaken: staten d.v.s. nationalstaten
vit tortyr/tyst diplomati/metonymisk smärta
sträckbänk/dagbädd
säga är inte samma sak/viska
jag har inte skadat någon och vill inte alls göra det

Jag kommer vara den som går oskadd
denna min avskildhet
en nedsatt förmåga/ett otränat öga
betraktarens ickefungerande skönhet

Min inbillning och allt överskuggande kärlek
doften av honung ur jasminer och rostiga hinkar
släktträd och päronblom, kretsar i närheten
närhetens gräns
det är min natur
vi är alla naturliga
ved för en känsla och inte för ett försök
...

Det oförsvarbara/icke förhandlingsbara

det ljusaste
en skuld som alltid är obetalbar
en oförmåga att skilja ursprung från uttryck och egenskaper
ett våld som alltid

Du säger orsaka
härbärgera/försvara
på många olika språk
en situation längre bort
före moderniteten

Förluster/kluster
Krysantemer exploderar
...

Då säger man och märker att man är en del av satsen om pengarnas värde
för kropparnas
ett par dagar senare, eller ett oavslutat krig som blir vad det en gång var
vecka, evighet, allt är sagt

Då märker man att en del av satsen säger: när det är natt är det alltför fattigt
och enahanda
vecka, evighet, vekhet allt är sagt
då märker man att en del av satsen säger ingenting
...

Spegeln/en skada/ i spegeln

Är det en tydlig fläck på mina känslor
en riktning genom

Vår egen förmåga att erkänna
är skadan den allra minsta man kan tänka sig
...

Allt som är döende/allt

om morgonen/längtar/längtar inte
efter någonting annat än upphörande
sömnlöshetens/överlevandets/relationernas/vardagens

Vi går inte ut härifrån samtidigt vilket beror på vår oro/rädslan

om morgonen liksom föraktet/rastlöst
medvetenheten om avstånd och makt
smutsiga/blodiga bilder i huvudetAllt som är döende/allt

om morgonen/längtar/längtar inte
efter någonting annat än upphörande
sömnlöshetens/överlevandets/relationernas/vardagens

Vi går inte ut härifrån samtidigt vilket beror på vår oro/rädslan

om morgonen liksom föraktet/rastlöst
medvetenheten om avstånd och makt
smutsiga/blodiga bilder i huvudet
...

Att se henne/hennes ansikte/i mitt ansikte

och ändå inte vara övertygad
att jag inte heller minns

döende/stötande/förvirrande som fel

hennes starka argument
hennes röst som öppnar som galler

rinner det blod
kan det vara vårt blod hennes fel

Jag hade redan varit här flera gånger utan att se
...