Västvinden går.
Västvinden
in genom öppna fönstret
bläddrar i uppslagen bok.
Som alltså läser sig själv.
Fernissan på åran
torkar snabbare nu
och minst en fluga
blir alltid kvar
i den hårdnande, klara massan.
Liksom en fråga
utifrån den kristallklara tomma och nattliga rymden.
Och boken läser sig själv
inte utan eftertanke.
...
Read full text