Vid världens ande Poem by Knuts Skujenieks

Detta är den sista barrikaden, eldlinjen, röda strecket.
Över den
tar vi inte mer varann i hand.
Varken vänner eller parlamentariker - inte ens dryckesbröder.

Sista dagen, sista meningen, sista chansen.
På gränsen försvinner inte ordet ni.
Kvar blir endast de.
Ikväll ska vi sitta en stund på vårt förstånds resväskor

på vår hederskänslas ryggsäckar
och räkna vårt livs småslantar
för en tur - eller returresa.

Till morgonen.