DRIVVED Poem by Lennart Sjögren

Vindarna förde mig hit
jag förde mig inte.

En gång var jag ett träd
det är nu så länge sen
jag vet det knappast mera.

Jag lastades, jag bands
andra formade mig
jag formade mig inte.

Jag bröts loss i en storm
jag bröt mig inte loss.

Jag skavdes, vattnet skavde mig
människor hörde jag ropa på hjälp
ingen hjälpte.

Jag är en annan nu
än när jag förliste
en gång var jag ett träd
nu är jag en flisa.

Jag minns inte längre
när jag var ett träd.

Jag trodde vattnen
skulle sjunga för mig
så att jag mindes.