Lennart Sjögren

Lennart Sjögren Poems

Vindarna förde mig hit
jag förde mig inte.

En gång var jag ett träd
det är nu så länge sen
jag vet det knappast mera.

Jag lastades, jag bands
andra formade mig
jag formade mig inte.

Jag bröts loss i en storm
jag bröt mig inte loss.

Jag skavdes, vattnet skavde mig
människor hörde jag ropa på hjälp
ingen hjälpte.

Jag är en annan nu
än när jag förliste
en gång var jag ett träd
nu är jag en flisa.

Jag minns inte längre
när jag var ett träd.

Jag trodde vattnen
skulle sjunga för mig
så att jag mindes.
...

Jag säger inte att livet är gott
hellre ville jag säga att det är ont
men jag säger inte det heller.

Jag önskar mig bara tre verktyg:
vinkelhaken, saxen, knivbladet

så att jag kan mäta upp och skära till
det som går att mäta
och det som går att skära till.

Det andra får natten mäta
och de varelser som kommer fram den tiden
på dygnet.
...

I don't say that life is good
I would rather say that it is evil
but I don't say that either.

I wish for only three tools:
the setsquare, the scissors, the knife-blade

so I can measure and cut out
what can be measured
and what can be cut out.

The rest the night must measure
and those creatures that emerge
at that late hour.
...

Vill du verkligen lära känna naturen
och naturens hemligheter
gå då inte till skogstjärnen

men skrapa med handen mot ett reveterat hus
i vilken stad som helst
och känn sanden under naglarna

ryser du då inte
när du bränns av öknens eld.
...

If you really want to get to know nature
and nature's secrets
don't go to the tarn in the forest

but scrape your hand against a roughcast house
in any town at all
and feel the sand beneath your nails

don't you shiver then
as you're burned by the desert's fire.
...

Skala mitt hjärta rent
på tvivel
och skrapa det rent på tro
något kärnhus finner du ändå inte
i en sådan kropp
skala det rent
tills bara en torkad muskel
återstår.
...

Peel my heart clean
of doubt
and peel it clean of faith
you won't find any core
in such a body
peel it clean
until only a dried-up muscle
remains.
...

8.

Tag det döda djurets huvud
i din hand
uttag ur ditt eget huvud
ögat.
Sätt in djurets öga (eller din fiendes)
i det tomma hålet
någon skillnad skall du inte
se.
Ögonen är sig lika
bara infattningen är det
som skiljer.
...

Take the dead creature's head
in your hand
from your own head take out
the eye.
Put the creature's eye (or your enemy's)
in the empty socket
you won't see any
difference.
The eyes are the same
it's just the mounting
that is different.
...

Om de döda har vi svårt
att göra oss en föreställning
men de verkar i varje fall
vara betydligt mera levande än vi.

Vissa sysslolösa eftermiddagar
när ingen säger något
och ingen vågar tänka
kommer de mot oss
och de säger till oss
tydligt och metodiskt
det vi inte vågar säga

tills vi vaknade
och vinden åter rörde sig i gräset.
...

We find it hard to form
a notion of the dead
but at any rate they seem to be
considerably more alive than us.

On certain idle afternoons
when no one says anything
and no one dares to think
they come towards us
and they say to us
clearly and methodically
what we don't dare to say

until we have woken up
and the wind has moved in the grass again
...

12.

Det skymmer
och fotstegen som så mycket annat
sjunker under trottoarerna.
Någon öppnar fönstret
och frågar uppfordrande
var yxan star.

Vad ska jag svara på en sådan fråga?
...

It's getting dark
and the footsteps like so much else
sink below the pavements.
Someone opens the window
and asks challengingly
where the axe is.

What do I reply to a question like that?
...

14.

Bäst var det vid gränsen nära gryningen
den som blir synlig efter vargtimmen
då med klara ögon kunde tingen iaktta oss.

Tingen är ju knappast människor
inte heller djur
men de bor som vi i sina slutna skal
och när de slås sönder hörs ett krasande
av bräckta ben.

Fråga mig inte om deras uppkomst
eller särskilda bestämmelse
- men nyss vid gryningsgränsen
hörde jag dem skälla som glada hundar
när vittringen blir tydlig.
...

15.

It was best on the border near daybreak
the one that grows visible after the wolf-hour
when with clear eyes things were able to observe us.

Things are not human beings
nor creatures either
but they dwell like us in their closed shells
and when they're smashed to pieces there's a crunch
of broken bones.

Don't ask me where they come from
or what their special purpose is
- but on the border of daybreak just now
I heard them bark like happy dogs
when the scent becomes clear.
...

Ur människovärlden är det jag skriver
det finns många andra världar
jag känner dem inte.

Om den mörka materien vet jag inget
ej heller om den himmelska
något tycker jag mig ha hört av viskningarna
från jordens och från djurens värld
men varken flugornas eller gnagarnas röster
har jag kunna tyda
vattenblänket som lystet lockade
försvann
innan jag hunnit vända mig om.

Nog tilltar hörsägnerna
men jag var där inte.

Ur okändheten kom jag
min plats blev i människovärlden
allt grymmare smakar den mig
men jag har bara den
jag har ingen annan att leva i.
...

From the human world is what I write
there are many other worlds
I don't know them.

Of the dark matter I know nothing
nor of the heavenly
I think I have heard something of the whispers
from the world of the earth and of creatures
but I have been able to decipher
neither the voices of the flies nor of the rodents
the water-reflection that eagerly enticed
vanished
before I had time to turn around

The rumours are certainly increasing
but I wasn't there.

From the unknown I came
my place was in the human world
it tastes ever crueller to me
but it is all I have
I have no other to live in.
...

Allt oftare tänker jag på hararna
hur de flyr över fälten

och när jag tänker på hararna
tänker jag också på människorna
hur de flyr över fälten.

När plågan når dem
skriker de gällt och är däri lika,
men människa jagar människa
och är däri olik haren.

Jag som är harmänniska och människohare
jag vittnar endast om det jag själv sett
men dessutom har jag
i viss mån en oklar tro:

jag tror på harens utstående ögon
jag tror på harens bakben
som också är människans.
...

Ever more often I think of the hares
how they fly across the fields

and when I think of the hares
I also think of the human beings
how they fly across the fields.

When pain reaches them
they cry shrilly and are similar in that,
but humans hunt humans
and in that are unlike the hare.

I who am hare-man and man-hare
I bear witness only to what I myself have seen
But in addition I have
a kind of clouded faith:

I believe in the hare's protruding eyes
I believe in the hare's hind-legs
which are also those of man.
...

Fiskmunnar dök fram
utdöda och ännu inte vekliga arter
visade sig också

att i ett sådant strömdrag
och bland sådana varelser
ha förståndet kvar -

Men förstånd fordrades inte här
som en avlägsen klump låg hjärnan
inte på obducentens bord
ty obduktioner behövdes inte här.

Det förbrukade och det ännu inte sedda.

Natten sade
den som vill kan känna sig fri
namn behövs inte mera
inte passersedel eller någon form
av moralisk legitimation

visarna på urtavlan var borttagna
också fiskmunnen vände sig
och simmade bort.
...

The Best Poem Of Lennart Sjögren

DRIVVED

Vindarna förde mig hit
jag förde mig inte.

En gång var jag ett träd
det är nu så länge sen
jag vet det knappast mera.

Jag lastades, jag bands
andra formade mig
jag formade mig inte.

Jag bröts loss i en storm
jag bröt mig inte loss.

Jag skavdes, vattnet skavde mig
människor hörde jag ropa på hjälp
ingen hjälpte.

Jag är en annan nu
än när jag förliste
en gång var jag ett träd
nu är jag en flisa.

Jag minns inte längre
när jag var ett träd.

Jag trodde vattnen
skulle sjunga för mig
så att jag mindes.

Lennart Sjögren Comments

Lennart Sjögren Popularity

Lennart Sjögren Popularity

Close
Error Success