Går På Vägen Nerför Staden Poem by Lancealot Whiteknight

Går På Vägen Nerför Staden

, tittar mig omkring,
, ser en annan person
, frågar han vad tiden är
, inget svar
, går vidare
, ingen ser mig
, ingen hör mig gå
, jag börjar springa
, allting är likadant
, ingenting har förändrats
, allting är som vanligt
, sen vaknar jag
, det var en dröm
. men ändå inser jag
, att drömmen var sann
, jag är ordinär
, vi är ordinära
, allt är redan upplevt
, allt är redan upplevt
, varje dag är densamma
, tristessen slår till
, död inombords
, väntar på nåt nytt
, inget kommer
, försöker finna mig själv
, inget händer
, jag dör
, jag dör
, jag dör
, jag dör

Sunday, June 21, 2015
Topic(s) of this poem: sorrows
COMMENTS OF THE POEM
Soran M. H 21 December 2019

thank you for all these nice poems well done all the best dear friend...

1 0 Reply
Amanda D 21 June 2015

Man ser scenen utspelas framför sig och kan relatera. Bra skrivet!

1 0 Reply
READ THIS POEM IN OTHER LANGUAGES
Close
Error Success