Svårast har jag att begripa mig på Poem by Lennart Sjögren

Svårast har jag att begripa mig på

Svårast har jag att begripa mig på
stenarna och de stora klipporna
jag kan inte följa deras andning
och deras till ytterlighet långsamma röster

havet är isåfall lättare
med sin ständiga, tvetydiga trolöshet,

men när de länge och oavvänt iakttar mig
igenkänner vi i vittrandet varandra.
I sanden
som jag silar mellan fingrarna
har vi en mötesplats.

COMMENTS OF THE POEM
READ THIS POEM IN OTHER LANGUAGES
Close
Error Success