Krans Poem by KATARINA FROSTENSON

Krans

Vad har jag i handen
krita och kol
och blyertsen, dräpekonsten

ett radband av tänder
det repet
som lägger sin snara
och bara vill höra
slutgiltighet
Bach går i gångarna
trängsel i spjälkningsleder, upp och ner
för stegen
dansa, hand

och gå sen mot strupe
hjärta och mun
sak och levnad
tunga och rot

och driv ut
ordet
bergsblomster vid hjärnvatten

varför känner jag det inte, hand om tunga
tunga och rot
- gulan simmar i svartvattentjärnen -
kanske har jag dödat det, med mina fingrar
dräpt det
av kärleken till en och samma
sak
samma sak
steget, skalan
benet, skalan i benet
upp för stegarna
spridningen i luften utan slut
till knut

COMMENTS OF THE POEM
READ THIS POEM IN OTHER LANGUAGES
Close
Error Success