Bild Poem by KATARINA FROSTENSON

vad är det för underlig paradistrakt
eller motsatsen fjärilns fladder, elyseiskt
gula de stelnat över ängarna
de ligga tungt utkastade
skons läder ur jordens mull
en tå
frambruten ur pappers svärta
en danssko, ett finger
ur jord
och ringars blänk i fåran
ur mörka rockar, yllets våta
svepning
omslingrade med munnar mot mullen och varann
fulla av jorden och det röda
på hemväg mellan dungar, fält och fågelns höga varningsrop
ligger man på ängarha ute i världsåkrarnas mörka rota